I den nordöstra regionen uppskattas arten till cirka sjuttiotusen individer och anses vara ett allvarligt hot mot den hydrogeologiska säkerheten och jordbruket. Av denna anledning fattades beslutet att ingripa.
Regionfullmäktige har därför beslutat att vidta åtgärder för att fullständigt utrota den främmande arten, även om den mest optimistiska prognosen bara skulle leda till en effektiv och drastisk minskning av antalet närvarande exemplar.
Aktörerna och implementeringsmetoderna är unika.
Användning av gift är förbjuden, vilket är naturligt, och fångst kan utföras med burfällor och sedan avlivas med gevär. Och vilka är operatörerna? De regionala skogsvårdarna, kommunala rangers med jaktlicenser, specialutbildade icke-jägare, parkvakter och jordbrukare eller deras "delegater". Eftersom användning av slätborrade hagelgevär är tillåten (även luftgevär med en effekt på mindre än 7,5 joule – men kommer det att förhindra lidande för djuren?), vilken behörighet har delegaterna att bära vapnen från uppehållsplatsen till avlivningsplatsen?
Men hade det inte varit bättre att inkludera jägare bland operatörerna, vederbörligen utbildade förstås? Men lagen tillåter det för närvarande inte! Och den enda ändring som kunde ha tillåtit det blev aldrig verklighet.
Italien, nationen av frågor utan logiska svar.
_______________________________________
